Känner mig lite manad till att skriva, känns lite taskigt mot de få läsare jag har om jag inte gör det.

 

GOD JUL! alla läsare hoppas ni haft en trevlig kväll med trevligt sällskap och god mat.

 

Hos mig har det varit lugnt, bara familjen som firat. Mina morföräldrar besökte min kusin och hans familj istället, finns småbarn där så julen är väll mer speciell då eller något. Mina föräldrar och bror kollade på film i vardagsrummet och jag satt på mitt rum och kollade på TV (typisk jul för mig).

I övermorgon kommer mina morföräldrar på besök så då blir det riktig jul, ingen jul utan dem :)

För två dagar sedan tog jag steget bort från det som hänt under 6 månader, något som numer tillhör mitt förflutna.
Jag har ända sedan det tog slut på riktigt haft kvar honom som kontakt, blockad, men för två dagar sedan tog jag bort honom från min kontaktlista. Han ville inte ha mig på sin sociala media för han "inte ville höra om mina nya relationer" (vilket skämt, vilka relationer?) så jag gav han det han ville, han hade raderat all mina kontaktinfo och efter en utskällning la han till mig igen, men då gav jag honom exakt det han ville ha och blockade honom.

Nu finns han inte längre i mitt liv, det är som, den väldigt uttjatade, låten "somebody that I used to know" nu förstår jag verkligen innebörden av det. Jag lever sen låten. Men inte längre, jag tänker inte vara ett offer för ett sådant svin.

Jag tar steget bort från mitt förflutna och mot mig själv.

Natten till idag kom allt. När klockan var omkring halv 2 brast allt för mig och jag kunde inte hålla tillbaka gråten.. Stunden då man inser att det faktiskt är över, när man sitter med en halvt frusen kropp i sin famn och gråter tills det inte längre finns några tårar. När man till slut somnar med den döda kroppen i famnen.. Då vet man att det är över...

 

Vila i frid Panya...

Ikväll vandrar min älskade Panya över regnbåden för att mötas upp av sina bröder, mamma, mormor och resterande familj som lämnat oss. Panya kommer från min egen kull, sammarbetskull, som föddes i februari förra året. Hon får tyvärr inte uppleva sin 2års dag.
Panya får somna in i förtid pga hennes snabbt växande tumör. På bara en dag kom tumör nr 2, så nu med två tumörer och krassliga luftvägar får hon somna in i min famn.

Kommer sakna dig så jäkla mycket min älskade Panya <'3

 

Nu är det dags igen! Råttutställning i Kallhäll i morgon lördag, min första Lucia utställning :)
Jag kommer åka redan ikväll, vid 18-tiden då jag beger mig till Örbyhus för att bo hos domaren. Sedan lördag morgon åker vi till kvinsta där vi sedan får åka bil resten av vägen, SKÖNT!

Hemvägen har jag ännu inte listat ut ännu.. men jag tar det som det kommer, det är en enormt bra träning för mig och mina reseproblem! Det verkar inte vara så många anmälda råttor så vi får se hur länge jag är borta. Som tur är verkar det gå tåg hem en gång i timmen (+ diverse byten) så hem kommer jag ju alltid.

 

Ser fram emot en kväll med trevlig sällskap och en massa råttbadning och finputsning inför morgondagen.

Igår fick jag reda på att min mormor lagts in på sjukhuset..
Hon hade åkt upp på akuten med hemska smärtor och det visade sig att hon hade en sänka på 148, en kvinna ska tydligen bara ha omkring 8 var det någon som sa till mig.. Så nu ligger hon intagen hos onokologen då hon även har cancer... Åkte upp idag runt 15-tiden och hälsade på, skippade skolan.. mormor är viktigare liksom.

Fan... Mormor, Panya, gryt-Håkan (r.i.p) och en massa jävla stress.. Just nu hatar jag mycket av mitt liv. Men jag mår ändå bättre än jag gjort på ungefär ett halvår.

Det var meningen att mamma, jag och mina morföräldrar skulle åka till IKEA och äta på julbordet de har men på förmiddagen får vi reda på att mina morföräldrar hoppar av, mormor ha helt enkelt för ont för att gå någonstans. Så det blir att mamma och jag åker själva, blir ju inga fler julbord än detta så varför inte?

 

Men det som skulle vara en trevlig stund blev en helvetesplåga för mig istället. Redan när jag satte mig i bilen började jag känna av smärtan som jag under perioder fått stå ut med sedan i somras. Och det blev bara värre...

Vi besökte Biltema för mamma behövde vindrutetorkare så där kunde jag gå undan och försöka motverka min smärta, vilket hjälpte... de kommande 10 sekundrana... sedan bar det av mot IKEA och Valbo köpcentrum där vi skulle in på Hööks först för att laga min jacka som spruckit i sömmen. Men då gjorde det så himla ont så det blir en nödlösning hos apoteket, 125kr fick slängas ut när jag redan har dåligt med pengar, men hellre det än att jag har helvetesont..  Jag har blivit lovat att få en långtidsmedicinering när nästa period börjar men nu när ven väl kom igång så har det stället (är ett speciellt) stängt och öppnar igen på måndag. Det hjälper inte så som en medicinering skulle göra men det lindrar, om än lite. Det gör så ont så jag nästan vill gråta...

 

Det var nästan så att vi skulle vända och åka hem igen utan mat i magen.. men jag ville inte åka hem, vi var ju där av en anledning.. Under maten så fick jag gå ifrån två gånger för att försöka bearbeta smärtan och det fungerade sådär. Nu är vi hemma igen och jag har krupit ner i sängen, kroppen reagerade på smärtan så jag har haft feberkänningar och ligger nu och fryser som en idiot istället.
På måndag ringer jag till mottagningen och begär tid.. jag ska ha medicineringe nu...

Kvällen spenderades på lite filmer och fysisk träning. Jag gick upp i vikt i samband med att jag hade ett förhållande, mer än jag borde men äter man så pass dålig mat som jag åt under den perioden så är det inte konstigt att jag ökade i vikt. Denna vikt ska jag nu få bort igen så jag har börjat med att varje kväll köra en del basic träning och styrketräning. Nu när snön är här så är det inte så lockande att gå ut, det är sjukt mycket snö för att bara vara 2 december! Kom ca 3dm under stormen i förrgår och det har snöat egentligen non-stop sedan dess.

Den 10 December har jag även fått tid hos psyk, äntligen, så då får vi se om de startar en utredning eller inte. Jag väntar även på en kallelse till dagkirurgi för min operation. Mycket som är på G och jag hoppas allt flyter på bra.

Nu blir det en sista film innan sängen kallar, blir "Meant to be" från 2010.